Provkörning av Ioniq
Eller provkörning av flera olika Ioniq faktiskt. Både den äldre 28kWh modellen och den nyare 38kWh modellen. Bägge har sina för och nackdelar. Gemensamt är att de är marknadens snålaste bilar. De har en ombordladdare på ~7kW och snabbladdas med CCS. Hyundai specificerar den användbara kapaciteten och bilarna har på sommaren 24 respektive 31mil räckvidd. 28kWh varianten kan snabbladdas med upp till 70kW medan 38kWh modellen kan hantera max 45kW. Dock kräver den senare att allt är helt perfekt för att effekten skall bli 45kW, minsta lilla och det dippar och går mycket saktare. I praktiken gör det att den äldre 28kWh modellen snabbladdar dubbelt så fort som den nya. Typiskt, alltid är det något!
Ioniq är en rymlig bil med strömlinjeformad kaross, bakluckan är av lift gate typ. Halvkombi eller vad man nu säger på Svenska. Utrymmena är bra, men den sluttande bakrutan gör att man får lasta lite annorlunda mot höghuset Leaf. Volymen är snarlik. Ni som känner mig vet att jag pysslar med modellflyg, då är ett långsmalt format att föredra mot en kort hög bil. Mig passar formatet riktigt bra.
Ioniq är utrustad med adaptiv farthållare, navigationssystem som inte är helt uruselt och en filhållningsassistent som gör ett bra jobb när den väl får för sig att styra bilen. Tyvärr kan den på mycket bra linjerade vägar plötsligt sluta styra även om den indikerar att allt är grönt. Synd, för det är så nära att funka riktigt bra.
Den slimmade karossen bidrar även till marknadens lägsta förbrukning. Jag hade lite tur och det var exakt samma väderlek nu som när jag testade Leaf40 och Zoe41. Jag körde samma sträcka och noterade resultaten. Ioniq fullständigt krossar de andra bilarna och briljerar med en förbrukning på 1kWh/mil. Leaf40 drog 1.4kWh/mil och Zoe41 drog 1.65kWh/mil. Samma sträcka, samma väder samma snittfart. Ioniq på 70-80väg går snålare än vad Zoe gjorde under mitt hyper-miling test. Hyundai har lyckats bra här, riktigt bra.
Jag körde längre än jag brukar och kunde försvara 1.06kWh/mil över 18mil med samma snittfart som mit vanliga test. På något vis tänker jag att det backar upp min test.
Även i högre fart är bilen snål. Körde 7+7mil Halmstad Varberg tur och retur med 1.56kWh/mil i snitt med farthållaren på 130km/h. En hastighet man inte gärna kör med Leaf och som en Zoe knappt orkar upp i. Här är det gott om resurs för att öka om det behövs och faktum är att på resa så är 130km/h den hastighet som ger snabbaste färd A till B inkl laddstopp.
Med Ioniq lönar det sig att plugga in, 50% på 2 timmar ger ju lite fjång medan med Leaf var det liksom aldrig lönt annat än över natten.
Nackdelen är att det är på 1fas vilket för mig gör hemmaladdningen begränsad till 16A. Men som sagt även hemma gynnas man av låg snittförbrukning när man laddar.
Laddkontakten på bilen är CCS och följaktligen typ2 för laddstolpe.
Ioniq är en trevlig bil, ett rejält kliv upp från de Leaf jag är van vid på alla sätt. Nu har man en bil som faktiskt går att använda på riktigt. Man behöver inte planera häcken av sig hela tiden. Skall man välja den nya eller den gamla då är ju frågan? För mig är det helt enkelt inte värt 100k mer för 38kWh versionen och på köpet pruta bort snabbladdningen. Att hoppa upp till en Tesla Model 3 är tyvärr för mycket pengar. Man får 2st Ioniq med varsitt extra drivbatteri för vad en instegstesla kostar. Jag kan inte motivera det mervärdet för mitt nyttjandemönster. Att det är kool räcker inte tyvärr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar